Nu har det dragit igång på riktigt. Valaffischer överallt med en massa människor som vill att jag ska rösta på dem. Idag började det dyka upp saker i brevlådan, och deprimerande nog så ”förgyllde” SD min dag med sitt trams. Den åkte naturligtvis i pappersinsamlingen utan att öppnas. Jag är i allmänhet inte så hemskt mycket för saker som dyker upp oannonserat via posten, och det här var inget undantag.
Men valaffischerna stör mig inte – även om det handlar om partier som jag inte håller med, eller till och med fundamentalt ogillar – och på sätt och vis är det ok att få ut partiernas information i brevlådan också (så länge jag själv slipper). Men det kanske kan få ytterligare någon att uppmärksamma EU-valet och få dem att pallra sig iväg till vallokalen och lägga i en röstsedel.
I EU-valet 2009, så låg valdeltagandet så lågt som på 45%, även om det väntas öka något i år. Det är skrämmande att så få människor bryr sig om vad som händer på EU-nivå, när större delen av vår lagstiftning har sitt ursprung där, och det är naivt att tro att man inte blir påverkad. Rent krasst är det var och ens plikt att rösta, och det är knappast så att det är någon större ansträngning. Naturligtvis är det svårare om man inte vet vad man ska rösta på, men det finns massor av valtester att göra för att i alla fall få en fingervisning.
För min egen del är EU-valet svårt. Jag debatterar med mig själv om jag ska kryssa Amelia eller Engström. I så fall blir det första gången som jag kryssar ett namn på röstsedeln alls (vilket man ju naturligtvis inte behöver göra), men det kanske är lämpligt eftersom det samtidigt är första gången i mitt liv som jag röstar på något annat än Moderaterna.
Men en sak är säker, jag kommer att gå till vallokalen den 25 maj och rösta, och jag hoppas att du också gör det. Och glöm inte handduken!