Om man är nörd och växer upp med TV-serier som Star Trek, så är det svårt att inte önska att tekniken runt omkring en fungerar på det viset. Att kunna komma hem och säga till datorn – som ju alltid inväntar ens kommando – att tända ljuset, spela musik eller göra kaffe. Eller varför inte berätta var ungarna håller hus.

Det uppkopplade hemmet har varit en sådan där lockande tanke men som faktiskt inte varit praktiskt genomförbar för de flesta. Naturligtvis har det funnits tillverkare som kunna tillhandahålla komponenter, men det har alltid krävt mycket manuellt arbete och en tämligen omfattande teknisk kunskap för att det ska kunna fungera någorlunda.

För kanske tio år sedan hade jag en kollega som lade mycket tid och energi på att koppla upp sitt hem. Han hade gått så långt som att dra om all el i hemmet, så att varje enkilt eluttag hade sin egen smarta säkring i proppskåpet, som han sedan kunde fjärrstyra. Det var ett omständigt bygge, men gav honom en bra kontroll. Han hade dessutom byggt en egen smart kaffebryggare som kunde fylla på kaffe och vatten och börja brygga. Allt var väldigt imponerande, men samtidigt ett tydligt hemmabygge. Ingenting som den stora massan hade kunnat ge sig på.

Men under de senaste åren så har det börjat ändra sig. Fler och fler produkter för hemmet – lampor, vitvaror, strömbrytare och lås – blir uppkopplade, och kan kolla upp dem eller fjärrstyra dem via exempelvis mobilen.

Trots det kommer den egentliga magin ändå först när vi börjar koppla ihop dem. När en smart enhet kan styra en annan, eller varför inte samverka, med enheter som Apple Homekit, Google Home eller Amazon Echo tar vi ännu ett steg mot det som Star Trek utlovade.

Men det kräver öppenhet, och det är inte alla som har valt att gå den vägen. Det innebär att om man inte är försiktig så kommer man fastna i en lösning för det smarta hemmet som vägrar agera utanför sitt eget ekosystem. Det riskerar inte bara att bli kostsamt, det gör också att man är begränsad till de enheter som tillverkaren man valt väljer att släppa.

Jag längtar efter en framtid där alla prylar jag har i mitt hem inte bara är uppkopplade, utan också kan prata med varandra. Där diskmaskinen på eget bevåg kan köra igång ett diskprogram, eftersom den sett i min kalender att jag kommer ha gäster på middagsbesök och att det inte finns tillräckligt med utrymme i maskinen för all disk det kommer att generera. Eller där min garderob kan påminna mig om att det är måndag imorgon och att jag inte har några rena jeans.

Det här kan te sig lite absurt, men inget av det här är orimligt. Det handlar egentligen bara om att koppla ihop de apparater som vi redan har. Och naturligtvis kommer vi att stöta på problem på vägen. Vi kommer snubbla på våra robotdammsugare och våra smarta lampor kommer vägra stänga av sig mitt i natten. Men vi kommer att komma igenom det och vi kommer att glömma det som inte riktigt fungerade som vi hade tänkt.

Allt vi behöver ha är ett öppet sinne. Och ett öppet api.