Magi har alltid fascinerat mig. När jag var lite handlade det om trollkarlar i hög hatt och med svarta och vita trollstavar. De kunde dra fram färgglada näsdukar ur ingenting och göra trick med kortlekar som fick mig att sitta och gapa av förvåning. Det tog ett tag att inse att illusionerna man såg på scen (förmodligen) inte något annat än just illusioner.
Men riktig magi då? Var kommer det ifrån, förutsatt att det faktiskt existerar. Idén om att magi skulle vara verklighet ter sig tämligen absurd i dagen samhälle där vetenskap tagit vidskeplighetens plats. Men trots att magi som uttalat koncept ses ned på, så finns det miljontals människor som hör till en religion eller en annan. Man tror på mirakel, att tron i sig kan föra med sig underverk, men fnyser åt tanken att det skulle finnas krafter till vårt förfogande som vi ännu inte lyckats mäta. Som författare har jag dock privilegiet att få utforska konceptet, eftersom jag kan lämna den verklighet som eventuellt inte stödjer tanken på magi, och istället bygga min egen.
Magi på Gainea kommer av liv. Imatan, livskraften i berättelsen, producerar magisk energi som en typ av biprodukt. Un ser den tidigt som en blå dimma som ångar fram ur henne själv. Allt eftersom hon skapar mer liv, fylls omgivningen upp med mer och mer av magi. Den är ett ovärderligt verktyg för invånarna på Gainea eftersom naturresurserna är mycket sparsamma. Det finns inte möjlighet att fälla träd bara för att elda upp dem, då inga träd kan växa upp igen och ta deras plats. Man använder därför istället magi i olika former, såsom skimmer, ett magiskt ljus som är helt fritt från värme.
Magiska energier är extremt formbara. En person som har tillräcklig fokus kan styra dem efter sin vilja och använda dem. Han eller hon formar en mental bild av vad som ska åstadkommas, ofta med hjälp av något ord som magikern associerar med målet. Det är inga ord som man använder i vardagligt tal, eftersom det kan få styrkan i dem att urvattnas. I boken använder jag ord på esperanto som de magiska orden. Anledningen är väl främst att jag inte vill använda mig av svenska och att latin kändes lite för konventionellt. Av någon anledning kom jag att tänka på esperanto, och så fick det bli.
Magin formar dessutom sig själv kring platser och människor . Kring byar rör den sig i harmoni med invånarna, förutsatt att de själva är i harmoni med varandra, och växer sig starkare ju bättre byn sammanhållning är. Då kan den användas till stora magiska konstruktioner, såsom barriärer till skydd för byn. På samma sätt formar den sig efter de som bor i ett hem. Färre människor har lättare för att ha en bra sammanhållning och där kan de magiska energierna bli rikligt koncentrerade. De får också ett mönster som gör att de kan användas lättare av de som bor i hemmet, och kan också förklara varför helt eller delvis magiska varelser, såsom vampyrer, inte kan komma in i ett hem utan att bli inbjudna. Det finns visserligen inga sådana varelser i Gainea, men jag utesluter inte att de kan dyka upp i någon framtida bok.
Så, nu har jag sagt det. Jag har definitiva planer på att skriva fler böcker. Det kan visserligen ses som lite presumtivt, eftersom jag inte ens är klar med den första boken, men idéerna finns där. Det kliar i fingrarna när jag tänker på att jag kanske kan få ner dem i ord någon gång, och Gainea känns som en värld som går att bygga på. Nu är det som sagt bara att skriva klart första boken.