Spring, Aengeln, spring!

Jag gillar att träna. Närmare bestämt, jag gillar att träna, förutsatt att det finns hantlar, skivstänger, viktskivor och i viss mån maskiner att använda till träningen. När det kommer till ren konditionsträning, så skyr jag det som pesten. Tyvärr får det effekten att om jag inte lägger ganska mycket tid på att lyfta ganska många kilo, så tar min ämnesomsättning över det jobbet. Den lägger mycket tid på att lyfta på mig ganska många kilo.

Det går att tappa vikt – eller rättare sagt fett – på att styrketräna, men det är inte lätt. Det bästa sättet ÄR att springa, men det är så fruktansvärt tråkigt. Men efter två fredagar som avslutats med att springa, så har jag insett vad som faktiskt behövs för att göra löpningen uthärdlig: Prylar!

Med Runkeeper i mobilen, så får jag tider, hastighet och löpsträcka i form av en karta. Jag kan till och med se en graf över hur jag sprang. Dessutom kan den koppla upp sig mot min badrumsvåg så att jag får en samlad bild av min viktkurva kontra min träning. Vad jag förstår så går det dessutom att koppla en pulsklocka till den.

Allt det här skickas ut till offentligheten vi Twitter och Facebook. Obarmhärtigt kan man tycka, men ack så motiverande. Jag har hittills bara sprungit två gånger, men det viktiga är att jag får med mig elektroniken.

Ja, folk motionerade även tidigare, men jag har svårt att tro att de hade lika kul. Löpningen i sig är fortfarande inget vidare…