En tid för självreflektion

Den här eftermiddagen och kvällen har bestått att roliga och inspirerande aktiviteter med mina fantastiska kollegor på FINT. När jag ser tillbaka på resan som vi gjort de senaste åren och vilket enormt häftig gäng vi är, så får jag en sådan där varm känsla i magen. Det är för övrigt väldigt praktiskt att trivas med människorna som man tillbringar en stor del av dagen tillsammans med.

Eftermiddagen inleddes av Lena Gustafsson på Guldkanten, som höll en föreläsning om self management, vilket ingen lyckades komma på en klockren svensk term för. Jag har hört Lena tala tidigare, men det har kortare tillfällen, och det var kul att kunna ta del av något längre.

Det hela lämnade lite att fundera på. Dels kring praktiska saker som hur man hanterar stress – vilket jag naturligtvis är helt grym på, i mina egna ögon – men även vilken syn man har på sig själv, och vilka mål man har med livet. Det är naturligtvis inget som man kan lyckas komma fram till under femton minuters reflektioner under en föreläsning, men det är förmodligen en bra sak att ha i bakhuvudet. Så här kommer en extremt kortfattad, snabbanalys av mig själv. Helt utan eftertanke.

Så hur ser jag på mig själv?

Tja, jag är, utan tvekan, en obotlig optimist. Det betyder naturligtvis inte att saker alltid går bra, men att jag alltid förväntar mig en positiv utgång i slutänden. Det är inte alltid den mest praktiska inställningen, men det är definitivt något som får mig att må bra, och om man förväntar sig ett positivt resultat, så blir det mer motiverande att arbeta mot det.

Vad har jag för mål i livet?

Mitt övergripande mål  är att allting jag gör ska vara roligt. Det är visserligen inte alltid möjligt, men så länge det roliga överväger blir det lättare att stå ut med det tråkiga. Och faktum är att det vanligtvis brukar gå att göra tråkiga arbetsuppgifter roliga också. Ibland via distraktion, såsom att sätta upp en skärm med en Chromecast i tvättstugan för att göra sorterandet av strumpor lite roligare.

Att ha ett sådant mål är naturligtvis enklare om man är optimist. Lite här och var brukar jag läsa det fatalistiskt humoristiska rådet att ”Lev som om att varje dag vore din sista – förr eller senare får du rätt!” Det är visserligen underhållande, men inte så praktiskt, så jag skulle vilja modifiera det lite:

Lev som om att varje dag vore din bästa – då kommer du att få rätt!