Mail till Skinz

2011-11-07 av Aengeln

Från: Aengeln
Till: info@skinz.se

Hej!

Jag har haft en lång diskussion med girafferna, och det visade sig att de inte alls var så arga som jag trodde. De försäkrade mig också om att de inte hade något intresse av att stjäla skin:et till min iPad 2. Dels för att de inte hade för vana att stjäla andras saker, men särskilt på grund av att de nästan allihop fortfarande har iPad 1. Den enda giraffen som har en iPad 2 (inköpt för utvärdering innan de byter allihop) har redan ett skin. Det har en bild av en zombiezebra som attackerar en flock hyenor. Han tyckte den var jätterolig.

Själv ser jag väldigt mycket fram mot att få min egen beställning på skin levererad (nummer 37751). Som jag skrev tidigare, så får Apple-loggan mig att känna mig aningen omanlig. Häromdagen fick jag för mig att köpa en rosa skjorta. Det blev aldrig något köp, men känslan fanns där och det är oroväckande.

På tal om ingenting, vad har ni för organisationsnummer? Jag lyckas nämligen inte hitta det varken på hemsidan eller på min orderbekräftelse. Enligt Konsumentverket har ni som näringsidkare en skyldighet att informera mig om det vid ingånget avtal, vilket min beställning räknas som. Förmodligen bara ett förbiseende från er sida, så det är lugnt.

–Aengeln

Ursprungligt inlägg: Mail till Skinz.se

Produkter som livsstil

2011-10-30 av Aengeln

När jag var ung, på 80- och 90-talet, så var det klädmärken som gällde. Jag har ingen aning om vilka dessa klädmärken var, eftersom jag var nörd och proklamerade ljudligt att jag inte brydde mig om sådant. Sanningen var att det var lättast att inte bry sig, då jag med all säkerhet inte hade kunnat klara av att skilja de olika stilarna och märkena från varandra. Det var skönt på något vis. Det betydde ju inte att man inte behövde ha fokus på varumärken och produkter. Det var bara det att produkterna jag brydde mig om hade en tendens att innehålla processorer. Men fortfarande produkter.

Få produkter har fått så mycket uppmärksamhet de senaste åren som Apples iPhone. Sedan säljstarten i juni 2007 och fram till slutet av 2010, så såldes det 73,5 miljoner iPhone. Det innebär att över hela världen så såldes det en iPhone till var hundrade person. Den första modellen var egentligen tämligen medioker, men var ändå en milstolpe i telefonvärlden. Smartphones, som tidigare var reserverat för affärsmän och företagare, blev plötsligt intressanta för ”den vanliga människan”, även om prisklassen låg långt över det vanliga.

Apples produkter är i många avseenden varken bättre eller sämre än konkurrenternas, men de har haft en tendens att attrahera ett visst marknadssegment. Grafiker, musiker och designers (eller esteter som jag hade sagt på gymnasiet) var de som i alla fall jag hade associerat med Apple. Apple har haft ett bra fotfäste i Hollywood, och i den stora majoriteten av alla filmer som släpps under de senaste 20 åren, så har Mac:en varit standarddatorn.

Med iPhone har detta förändrats. Även om iPhone fortfarande har en väldigt lite del av smartphonemarknaden, så har produkten ett inflytande. I skrivande stund så har DN en jättebild på en iPhone på förstasidan. Artikeln i sig är tämligen kort och intetsägande, men allt som handlar om Apple är intressant. Positivt som negativt. Och man slukar det. Media ger en bekräftelse på att man har köpt något uppseendeväckande. Inte nödvändigtvis bra, men något som är värt några spaltmeter. Det ger en tillhörighet.

Själv har jag ingen iPhone. Som inbiten pc-användare har jag haft en reflexmässig aversion mot allt som Apple spottar ur sig, även om jag egentligen vet att det inte är något större fel på det (numera). Det gjorde det lätt att sålla sig till Androidlägret efter att ha övergett Windows Mobile (även om WP7 verkar väldigt intressant nu efter Mango har släppts). Min tillhörighet är Android, och där kan man stå enade mot iPhone. Sedan tillhör jag ju också HTC-lägret och kan hävda med bestämdhet att Sony Ericssons androidmobiler är skräp.

Ännu en tillhörighet. En livsstil kring en produkt.

Provade druvor

2011-10-25 av Aengeln

Jag gillar öl. Det är mitt förstahandsval när det gäller dryck till maten, och jag lämnar gärna vinet till någon annan . Det är inte så att jag ogillar vin, men jag har alltid sett det som lite konstigt att dricka någonting som inte släcker törsten, även om jag antar att kaffe inte direkt gör det heller. Patrik Standar skulle förmodligen påstå att jag inte alls gillar öl, men jag tror att jag har klättrat något på den sofistikerade skalan genom att uppgradera från Tuborg Grön till Brewdogs Punk Ipa.

Trots allt har jag velat prova lite olika viner, och någonstans i bakhuvudet har det legat och grott en önskan av att ge mig på en provning. Efter ett par lyckade ölprovningar och en mycket trevlig whiskyprovning för ett par veckor sedan, så tog sig Patrik sig an att anordna en vinprovning för oss.

I onsdags så var vi åtta personer – nio inklusive lille John –  som samlades i Patrik och Eiras lägenhet. Efter en god middag, så kom vinglasen fram på bordet. Det var en blindprovning, så vi hade ingen aning om vad som fanns i glasen. Det passade mig utmärkt, eftersom jag ändå hade kommenterat sorterna med ”huh?” om någon hade berättat för mig vad som serverades.

För er som inte varit på en vinprovning, så handlar det absolut inte bara om att dricka. Istället för att gå direkt på glasen, så inledde Patrik med en liten föreläsning om vin. Vin genom tiderna, vin över världen, och vilka olika förhållanden som kan ge vinet sin karaktär. Mycket information – mer än jag kunde ta in på en gång – men det visade sig vara en bra grund för själva provningen.

Det första varvet handlade inte om att smaka. Det enda vi gjorde var att titta på vinet, och redan där så insåg jag att ”rött vin” innefattade ett ganska brett spektrum av färger och konsistenser, mer än vad jag hade kunnat gissa. Samma sak gällde lukten,och även om jag är ovan, så gick det att urskilja en hel del av de underliggande dofterna. Naturligtvis gick det avsevärt mycket lättare när någon annan påpekade vad jag borde kunna lukta mig till, men jag tyckte ändå att jag var lite duktig.

Så hur smakar man sen på vinet? Vinet som man under en halvtimma eller så hade byggt upp en hel del förväntningar på. Försiktigt skulle jag vilja säga. Det finns en hel del smaker utöver ”vin” som jag kraftsade ner på provningsprotokollet, speciellt när vi dök på de dyrare vinerna. Vad man tycker om dessa smaker skiljer sig naturligtvis från person till person. Sedan totalratade jag ett av vinerna provade (Villa Antinori), men det hade jag nästan väntat mig. Finare viner ska enligt uppgift vara svåra att uppskatta fullt ut om man inte är van, även om det här inte på något sätt var extremt dyrt. Intressant nog blev jag väldigt förtrust i (Château Mont-Redon) som är ganska lång från det billiga bag-in-boxvin som jag har druckit tidigare.

Sammanfattningsvis var det en mycket bra kväll. Det stora problemet efter en kväll med någon av Patriks provningar, är att jag har en tendens att få smak för drycker som är dyrare än vad jag är van vid att köpa. Å andra sidan är jag ingen stordrickare alls, så jag antar att det är värt ett par kronor för extra att få ut lite mer av det som jag faktiskt dricker.

Mail till Skinz.se

2011-10-21 av Aengeln

Från: Aengeln
Till: info@skinz.se

Hej!

Jag kikar lite på min order, nr 37751, som jag antar skickades inom de fyra dagarna eller så som ni angav som leveranstid. Jag antar dessutom att statusen ”Behandlas” innebär att ni tror att den behandlas väl av de arga giraffer som verkar ha lagt beslag på min order efter att ni skickade den till mig.

Om det mot förmodan skulle vara så att ni INTE har skickat min order ännu, så får ni gärna se över den igen. Min iPad är visserligen ledsen över att jag ska dölja Apple-loggan, men jag tror att det kommer få mig att känna mig aningen mer manlig i längden om jag jag gör det.

–Aengeln

Från: info@skinz.se
Till: Aengeln

Hej

Tack för ditt mail.

Vi ber verkligen om ursäkt över förseningen.
Vi håller på att flytta till större lokaler och det har tagit lite mer tid än planerat men vi hoppas kunna skicka iväg din beställning under nästa vecka.

Vänliga hälsningar
kundservice
www.skinz.se

Från: Aengeln
Till: info@skinz.se

Där ser man. Jag antar att om ni låter girafferna flytta in i era nya lokaler också, så blir de mindre arga och låter bli mitt iPad-skin.

Jag ser fram emot en leverans i nästa vecka.

–A

Going apps

2011-10-12 av Aengeln

I måndags så försökte jag vara lite duktig hemma. Jag är inte alltför glad i hushållsarbete, men ibland får jag för mig att göra ett ryck. Jag tömde tvättmaskinen, fyllde torktumlaren och startade ännu en maskin tvätt. Sedan startade jag diskmaskinen och  började med maten. Ugn och spis går igång… och sedan blir allt svart! Det blev för mycket för säkringen.

Säkringen var snabbt bytt, men det här var vad som mötte mig när jag skulle dra igång min SBS-server: No operating system. Servern var nere, eventuellt död. Den sköter, förutom användare och mapprättigheter i nätverket hemma (vad, det här är väl fullt normalt?), även mailen för hela familjen, inklusive min mor och far. Ett tiotal domäner, som jag har en (o)vana att samla på mig rullar i min Exchange. Crap!

Jag har under något år haft planer på att flytta mailen till Google Apps eftersom jag har haft goda erfarenheter av Apps från jobbet, men av ett par anledningar har jag velat vänta. Nu blev det hela lite mer akut, och efter att ha gått runt som en zombie  i någon timma eller två, så gav jag mig på att ta steget. Problemen var nästan precis de som jag hade förutspått.

Jag har som sagt ingenting emot Google Apps, men som jag skrivit tidigare, så har jag en förkärlek för Outlook. Jag har dock lyckas bli tillfreds med tanken på att det kommer att komma en dag då jag klickar Avinstallera… eller i alla fall låter Outlook ligga inaktivt någonstans på disken. Flytten har dock inte varit helt problemfri.

Domän-flytten i sig, dvs av aengeln.se, får jag dock säga var ganska smidig. Knappt en halvtimma efter att kontot var registrerat,så började det trilla in mail till det nya kontot. Mina föräldrar, som har en egen domän, fick ett eget Google Apps-konto. Där stötte jag på mitt första problem. Det är inte en helt självklar process att verifiera att man faktiskt äger en domän, och om man inte har en hemsida – dvs om man bara använder domänen för email, ingenting annat – så blir man tvungen att göra via en DNS-post av typ TXT. Det är långt ifrån alla registrarer som har DNS-tjänster som stödjer detta. Det gick att lösa, men det är ingenting för någon som inte vet vad han eller hon håller på med.

Sedan har vi det faktum att jag redan hade ett Google-konto som hette aengeln@aengeln.se, vilket råkade ligga inom den domän som jag ville flytta, och ha just den adress som jag vill använda som primär mailadress. Jag har inte velat har en Gmail-adress eftersom jag har så många egna domäner, men nu hade jag inte så många alternativ då jag var tvungen att byta namn på det befintliga kontot. Detta blev theaengeln@gmail.com, en adress som jag aldrig kommer att kolla.

Nästa problem var att jag nu satt, och fortfarande sitter, med två Google-konton. I samband med bytet, så fick jag frågan om jag ville flytta mina tjänster till mitt nya konto. Naturligtvis ville jag det, men det var bara ett fåtal tjänster som faktiskt fungerade att flytta. Inte ens mina dokument i Google Docs gick att flytta över, vilket spontant känns som en självklarhet. G+ är som sagt inte tillgängligt för Google Apps, och gick naturligtvis inte att flytta. Kort sagt är det en väldig röra.

Förr eller senare kommer G+ att bli tillgängligt för Google App-användare. Då kommer man plötsligt att ställas inför valet om man vill rensa sin befintliga profil och börja om från början, eller om man vill fortsätta använda två olika konton. Själv vill jag ha ett enda konto, även om jag kan acceptera att jag har ett separat för jobbet. Den tråkiga sanningen är dock att det idag inte finns något sätt att faktisk slå ihop två Google-konton till ett. Det är ett problem som Google skulle behöva ta tag i. Naturligtvis finns det många system som rullar i bakgrunden och många olika typer av konton, och jag är övertygad om att det finns hinder.

Det ändrar inte på att behovet finns, och att behovet kommer att växa. Jag är övertygad om att jag är långt ifrån ensam om det här problemet.