Något som brukar roa mig är att läsa användarkommentarer på diverse nyhetssidor. Ibland är det till och med så att kommentarerna är bra mycket mer intressant än själva artiklarna. Med tanke på hur deprimerande usel nyhetsrapporteringen är på många håll så är det kanske inte så konstigt. Är de inte utformade för att skapa häpnadsväckande rubriker, så är de så fulla av faktafel att det är skrattretande. Uppmärksamma läsare brukar vara bra på att få in den typen av information i kommetarerna.

”Typiskt svenskt” är dock ett uttryck som tenderar att användas ganska friskt. ”Tillknäppta svenskar” och ”medelsvensson” är andra varianter på samma tema. Det är dock tämligen meningslösa uttryck, eftersom betydelsen varierar beroende på vem som skriver. Vanligtvis vill man nedvärdera ett visst beteende som man själv tar avstånd från, men som man utgår från att ”alla andra” håller på med, och medhållen brukar strömma till.

Ytterst sällen hör man något ifrån de där ”typiska svenskarna”, och jag kan inte påstår att jag brukar stöta på dem i någon större omfattning heller. Det känns allt mer troligt att ”medelsvensson” bara existerar samma mentala hål som exempelvis ”de utsugande kapitalisterna” gör i huvudet på Ung Vänster, eller som ”invandrarna som tar våra jobb” gör i huvudet på de som är lika förvirrade på andra sidan av de politiska spektrumet. Kort och gott handlar det om ”dem”.

Medelsvensson är helt enkelt en konstruerad motpol till allt som man själv anser sig representera just för tillfället, vilket brukar variera beroende på var man befinner sig i livet, vilket humör man är på, och i vissa fall även på vilket det aktuella sällskapet är. Det kan därför anses vara typiskt svenskt att klaga på att omgivningen består av personer som agerar typiskt svenskt. Och eftersom fenomenet inte är begränsat till Sverige, så är det typiskt svenskt även om man inte är otypiskt dansk. Däremot tror jag att vi är tämligen ensamma om att använda vår egen nationalitet som ett skällsord, vilket då skulle kunna anses vara typiskt svenskt… och därför inte heller sant.

Jag har beslutat att jag inte gillar utseendet på min blogg. Det tog mig en stund att få ihop, även om jag utgick från ett befintligt tema, men sanningen är att jag inte har något sinne för design och form. Jag kan vränga ord, men bilder är värre. Därför har jag tagit hjälp av Victoria, min kollega på 4DS, som har lovat att bygga ett tema åt mig. Victoria har under våren bland annat designat webbshoppar åt våra Fortnox-kunder, så att hon vet vad hon håller på med är det ingen tvekan om.

Jag ser fram med spänning mot detta…

Nytt blogginlägg på VäxjöNytt.

Alliansen kräver svar på 100 frågor till de rödgröna om deras politik. Det är ett genidrag från Alliansens sida, eftersom de rödgröna tydligen tappar röster så fort de uttalar sig konkret. Sossarna avfärdar dock frågorna istället för att svara på dem, vilket också är ett genidrag från deras sida… eftersom de rödgröna tydligen tappar röster så fort de uttalar sig konkret…

Det här känns som en vecka med avslutningar. Jag har avslutat min sista hela arbetsvecka som anställd på 4DS, och jag har avslutat mitt medlemskap i BNI. Det senare är naturligtvis på grund av det första. Jag dessutom ringt upp ett par kunder som jag haft bra kontakt med, bland andra Madeleine på Ekoleko, och berättat att jag byter tjänst.

Vad gäller jobbet, så flyttar jag ju inte så långt. Fortnox International är ju som sagt vår huvudägare, och även om det innebär ett byte av tjänst, så kommer jag ju finnas kvar på ungefär samma plats och vara omgiven av samma folk. BNI var ett svårare kliv. Jag var inbokad sedan tidigare på att hålla min 10-minuterspresentation, och den höll jag. Men jag vill göra något speciellt för att visa vad arbetet i BNI har betytt för mig. Så jag sjöng en sång. Att vår regionsansvarige och BNIs nordenchef råkade vara på plats gjorde att scenskräcken gjorde sig lite extra påmind.

Nu är det bara en avslutning kvar, och det är min sista dag på 4DS. Det blir på måndag, och sedan är jag helt internationell.