Som arbetande i it-branschen har man ofta nöjet att få serva datorutrustningen för alla man känner. Möjligtvis med undantag för de som arbetar i samma bransch. Det är inte alla som är så glada i det, och jag vet de som börjat med att konsekvent säga nej till sådana förfrågningar, med motiveringen att det aldrig tar slut annars.
Själv har jag inget emot det, snarare tvärtom. Faktum är att jag finner det avslappnande att installera om en dator, se till att det finns ett fungerande antivirus eller vad som nu behöver göras. Ofta är det något som man kan sköta med ett halv öga, eftersom man i många fall gör samma saker som man gjort otaliga gånger tidigare. Man kommer in i ett mönster av bekanta handgrepp. Det är väldigt zen.
De senaste åren har jag försökt lägga allt mer tid på att få alla jag känner att gå över till att använda molntjänster. Det kan vara så enkelt som att installera Dropbox eller Google Drive Sync och se till att dokument och bilder finns lagrade någon annanstans än bara på personens dator. Det stora problemet brukar vara att man behöver sätta upp kontona åt dem, men efter det kan jag vara rimligt säker på att saker och ting kommer var någorlunda säkert.
Datorn ska helst agera fönster åt informationen man vill åt, och ju mindre beroende man kan vara av att sitta med den fysiska enheten i sig, desto bättre är det. Inget lokalt.
Jag hade en diskussion idag om det som en gång i tiden var mitt favoritverktyg – Outlook. Detta underverk från Microsoft där större delen av ens liv tidigare fanns samlat. Det var ett stort kliv att gå över till Google Apps och att jobba i webbgränssnittet, och det är svårt att få andra att göra det. Från privatsfären brukar det inte vara några problem alls att köra Gmail. Om man inte redan har ett konto där, så är man i alla fall van vid webbmail.
Det är värre med de som är vana vid att sitta vid en dator på jobbet och redan är inkörda i Outlook, eller – ve och fasa – Lotus Notes. För min far krävde det att Exchangeservern som jag körde hemma, och som han också använde, skulle rasa. När jag flyttade all vår mail till Google Apps, så orkade jag inte bekymra mig om Outlook, och precis som jag själv hade gjort, så led han ett litet tag av det obekanta verktyget.
Själv lider jag en aning om jag någon gång tvingas öppna någon del av Officepaketet alls. Min mor och min far har inte sett ljuset med att köra Googles dokument än, men jag har inte vara så ihärdig. Det är nästa projekt, att lära dem alla fördelar med en helt molnbaserad lösning
Efter det tänkte jag ta mig an resten av föreningen som min far är ordförande i: SPF i Ljungby.